Smällen

Där kom det, det jag fasat. En inbjudan om att bli vräkt. FAN!! Det bara skriker i mig just nu. Sambon är på bristningsgränsen, jag sitter här. måste skriva. Kan inte börja gråta, kan inte bli förtvivlad, kan inte förlora mig själv nu. Måste hålla mig klar!!

HELVETE OCKSÅ

Hur kommer detta gå, hur länge kommer det ligga i bakhuvudet, hur länge kommer tankarna om detta ligga och skava?!

Panik

Borde ta min 14.00 medicin, en till lyrica. Borde göra det nu. Inte skippa. Har ingenting annat, inget att ta vid behov. FAN!

Sambon ringer runt nu. Se vad som kan göras. Tror jag. Jag kan inte handskas med det. Men jag är rätt lugn i paniken. Tror jag har tagit avstånd, distans. Men det kommer komma. Ordentligt. När jag väljer att ta in det hela. När jag kan smälta det som sades. När jag vågar tillåta mig själv att inse vad som händer.